Ge bort en novell

DSC_0004Så här i december kan det vara en och annan tillställning att gå på, kanske ett glöggmingel, en julfest med jobbet eller ett nyårskalas. Kanske vill du ha med dig något till festens värd eller ska du delta i någon paketlek? Då tycker jag att en liten novell är en himla bra grej att ge bort. Jag deltar i Ugglan och bokens utmaning Läs en novell och har plöjt några stycken under hösten. Nedan hittar ni mina små recensioner på de noveller som går att köpa styckvis för en liten peng.

Ella gör sig fri av Karin Boye: Om en kvinnas frigörelse, dels från sin man men även från sin moder. Älskade den här novellen, så mycket ryms i en såpass kort text. Läs!!

Fas 3 av Ann Heberlein: En novell om två pensionerade människor i ett dåligt äktenskap. Dyster men bra läsning om liv som inte blev som det var tänkt.

Ojura av Stina Stoor: Om en barndom som kanske inte är som alla andras. Gillade novellen, men kände också ett obehag när jag läste den, ett bevis på att den är riktigt bra tycker jag.

Nattsidan av Joyce Carol Oates: Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här novellen. Missförstå mig inte, jag tycker om den, men hur ska jag sammanfatta den. I författarbeskrivningen på bokens insida står att ”nattsidan utgör ett exempel på Oates gotiska sida” och ja det stämmer. Boken handlar om en man, dr Williams, som har som uppgift att undersöka om olika medium och liknande bluffar eller inte. Och ja, resten får ni läsa själva.

Herr Kadar av Håkan Nesser: Om ett par som reser till ön Mafia utanför Tanzanias kust och där träffar på herr Kadar och hans fru. En trevlig liten novell som gav en lite att klura på.

Fästmön av Anton Tjechov: Om den unga kvinnan Nadja, förlovad men som ändå känner att något skaver. Jag tyckte mycket om den här novellen. Den är skriven för ganska länge sedan, början av 1900-talet, men känns ändå modern på något sätt. Teman som att göra sig fri, inte välja den väg som förväntas är lika aktuella idag.

Huset Ushers undergång av Edgar Allan Poe: Handlar om exakt det titeln antyder. Och det här är verkligen inte” my cup of tea”. Jag tycker skräck är så tråkigt, har väl för dålig fantasi eller nåt för det blir så platt för mig att läsa, jag sitter bara och tänker att det här var ju overkligt och blir inte ett dugg indragen i historian och dess stämningen.

Ett vattentätt alibi av Agatha Christie: Här får vi träffa Tuppence och Tommy, paret som driver en detektivbyrå. De får i uppgift att lyckas knäcka ett falskt alibi och vi får följa med på deras försök. Novellen innehåller varken några döda lik eller något brott, det gillar jag. Kul att läsa något på deckartemat som mest bara är klurigt (räknas det ens då, ja tycker jag), men det griper aldrig riktigt tag det här och det blir en trevlig lässtund som snabbt glöms bort. Vilket kan vara gott nog ibland.

Ett köns bekännelse av Riikka Pulkkinen: Första meningen i boken; ”Jag visste inte att jag hade levt mitt liv i ett fängelse förrän jag blev medveten om det när jag efter en pratshow i en tv-studio höggs i småbitar tills jag bara hade mitt kön kvar”. En bra, intressant och läsvärd novell tidigare publicerad i en feministisk antologi. Har tidigare läst romanen Sanningen av Pulkkinen och hon skriver riktigt bra.

Tjänsteanden av Selma Lagerlöf: I samband med recension av ”Huset Ushers undergång” så gnällde jag lite på genren skräck/spökhistorier. Det får jag nu ta tillbaka för här har vi en spökhistoria som jag verkligen gillade. Berättelsen handlar om skomakarlärlingen Konstantin Karlsson och vad som händer med honom när han stursk och utan tro på det övernaturliga vill hjälpa sin lärare Krus Erik Ersson. Det här tycker jag både är spännande och smart, jag vill läsa vidare och jag dras in i den mystiska stämningen. Bra novell helt enkelt.

De blå skorna av Linda Olsson: En novell om relationer och människors okända bagage. Det är en fin historia med ett klassiskt lite öppet slut.

Den nya Isabel av Katherine Mansfield: Novellen utspelar sig på den engelska landsbygden under en het sommar. Huvudpersonerna är Isabel och William, det gifta paret som kämpar med att känna igen varandra och hitta sig själva. Välskriven novell, inget wow men inte heller bu. Jag blev faktiskt nyfiken på att läsa något mer av författaren, men inte p.g.a. novellen, utan snarare p.g.a. den korta historik om författaren som fanns med i boken.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s