Spring dig fri

 

Spring dig fri

Jag försöker bli en löpare, det finns många orsaker till det.

  1. Den kanske viktigaste orsaken är att jag och min brorsdotter har bestämt oss för att springa ett millopp tillsamman, troligtvis Tjejmilen i september. Min brorsdotter är 17 år och tränar handboll nästan jämt. Ska jag ha en chans att hänga med henne så måste jag mer än bara kunna överleva en mil.
  2. Jag tycker om att röra på mig och löpning är så himla smidigt. Det kan göras vart som helst, det är tidseffektivt och relativt billigt.
  3. Det verkar så himla härligt att vara en löpare. Tänk att komma till en ny stad och snöra på sig skorna och ge sig ut, eller ta en runda i skogen och bara låta löpningen bli som meditation. Dit vill jag!

Men jag är inte riktigt där än, även om jag just nu tragglar på ordentligt med flera rundor i veckan (men det svåra är ju inte att börja utan att fortsätta i det här fallet), så jag tog lite hjälp med inspiration från böckernas underbara värld. Jag lyssnade på boken Spring dig fri! av Kenneth Gysing. En trevlig, lagom sak på ca 3 timmar som handlar om Gysings löpning och hans känslor och tankar kring löpning. Vi får läsa om hur han blev löparbiten och följa med på annorlunda lopp världen över. Man måste inte vara en löparfantast för att gilla boken, men man måste nog åtminstone vilja bli en löpare.

Meningen med hela skiten

Meningen med hela skiten av Nina Åkestam är en bok om att fundera över vad som faktiskt betyder något och sedan försöka navigera genom livet efter den insikten. Nina Åkestam gjorde som ung kvinna karriär inom reklambranschen ända tills hon sprang in i den berömda väggen. Boken handlar om hur hon hittade en balans och mening med sitt liv och om vad hon lärt sig av sin resa.

Boken innehåller en del övningar för att själv komma fram till vad som är viktigt i arbetslivet och till viss del även i privatlivet. Det höjer boken tycker jag och jag gillar speciellt hennes tips om att alltid konsultera sin inre 85-åring, vad vill hon tänka tillbaka på och vilket sorts liv vill hon leva? För mig är det viktigt att då och då fundera över vad som är betydelsefullt för just mig, det är så lätt att bara springa på i ekorrhjulet, och en bok som denna ger lite näring till funderingarna.

För några år sedan skrev Åkestam en blogg som jag tycker var riktigt bra och det gjorde att jag läste Meningen med hela skiten. Och jag gillar boken även om den inte är en aha-upplevelse för just mig. Däremot är den bra läsning för en stressad och överpresterande gymnasieelev, en ung person som inte riktigt vet vad den vill göra härnäst eller någon som känner att de är på helt fel plats i arbetslivet.

 

Cover_485.5x212_Meningen-med-hela-skiten6

Vild och Utan personligt ansvar

Här är två böcker jag nyligen läst ut. Två sådana där böcker som är bra, trevlig läsning för stunden, absolut värda att rekommenderas att läsa men kanske inte något som stannar kvar hos mig så jättelänge. Två treor skulle man kunna säga.

Vild är en självbiografi och handlar om Cheryl som mister sin mamma i tidiga 20-årsåldern. Livet trasslar till sig och för att hitta hem till sig själv igen bestämmer hon sig för att ensam sig ut på en lång vandring.

I Utan personligt ansvar är Ester Nilsson tillbaka. Kul tycker jag, gillade Egenmäktigt förfarande och jag är förtjust i karaktären Ester Nilsson och följer gärna hennes väg till och från kärleken.

 

DSC_0021
Utan personligt ansvar av Lena Andersson
DSC_0091.JPG
Vild av Cheryl Strayed

Marie-Louise Ekmans två liv

Uppskattar du en riktigt bra biografi? Som är bra skriven och handlar om en intressant person? Då är detta något för dig!

DSC_0081.JPG
Marie-Louise Ekmans två liv av Klas Gustafson

Det här är en bok som jag troligtvis inte hade plockat upp självmant, men efter att ha läst en bra recension hos (jag tror det var) Bokhora så blev jag nyfiken. Jag hade ingen större koll på Marie-Louise Ekman. Jag visste att hon var gift med Gösta Ekman och jag hade läst någon intervju med henne i samband med hennes tid som chef på Dramaten. Men aldrig sett något av hennes konstverk eller någon film eller teater som hon skrivit.

Vilken tur att jag läste den där recensionen, för jag gillar verkligen den här biografin! Först och främst är Klas Gustafson duktig på att skriva ned historien om andras liv. Här tecknar han en bild av bokens huvudperson på ett jättebra sätt. Han verkar själv fäst vid Marie-Louise Ekman, han verkar tycka om den konst hon skapat, men det blir aldrig insmickrande.

Boken är uppdelad i teman, snarare är sträng kronologi. Visst börjar det med kapitel om mamma och pappa och slutar med döden, men varje aspekt av hennes liv avhandlas var för sig. Det gör att man som läsare kan välja de delar man själv är nyfiken på ur Marie-Louise liv, t.ex. hur hon ser på makt, vad hon målat, skrivit, hur hon jobbat med film osv. Själv läste jag från pärm till pärm och det är nog att föredra.

Vilken härlig människa hon verkar vara, så klok och självständig. Vad mycket roligt hon har fått vara med om! Jag känner att jag blir lite av ett fan till Marie-Louise genom att läsa boken, hon verkar så cool. Och dessutom ger hon mig inspiration, jag blir själv sugen på att testa nytt inom mitt gebit, att inte fastna utan drivas lite mer av lust till det jag gör.

Boken blir för mig också lärorik som tidskildrare, då Marie-Louise har varit verksam under så lång tid och även inom så många olika fält. Och dessutom också varit aktiv i samhället och tagit del i samhällets pågående debatt. Tillhör man Marie-Louise generation så innebär boken säkert en nostalgitripp.

Jag är verkligen svag för bra biografier. Och för att få till en riktigt bra biografi så krävs dels en huvudperson som på något sätt har varit med om något intressant, men framförallt att den som håller i pennan har förmåga att göra det intressant. Den här boken har både och!

Ett vackert och sorgligt tips

DSC_0006

Blå skymning av Joan Didion är en sorglig och vacker liten sak. Didions dotter gick bort bara 39 år gammal och bokens kärna är historien om henne. Via tillbakablickar på författarens liv får vi följa med i hennes tankar och upplevelser och på så sätt även följa med i dotterns liv.

Död är knappast ett lättsamt ämne men boken blir faktiskt aldrig tung att läsa. Den inbjuder till mycket egna tankar och funderingar. Dessutom har Didion levt ett spännande liv som jag gärna skulle läsa mer om.